inget nytt här nej...

I dag har det inte hänt mycket här i Englagården.

Jag hade tänkt göra så mycket men jag vet inte riktigt hur det gick till, timmarna rusade fram medan jag bara gick långsammare och långsammare. Framåt lunch insåg jag att det var en sån där dag när inget blir gjort och så gav jag upp och lutade mig bakåt.

Men jag har i alla fall tvättat två maskiner, målat en halv hylla, lagat mat och pratat med sonens mentor i skolan för att höra vad dom kan ställa upp med eftersom sonnen behöver lite extra hjälpmedel på grund av synen, eller snarare brist på syn om man säger så.

Det var då inte mycket kan jag säga, det lät som om dom nog kunde tänka sig att låta honom ha ett hjälpmedel men allt annat skulle han få sköta själv. Nåja, vi får väl se hur det blir med den saken, jag är inte den som är främmande för att ställa krav när det gäller mina barn. Jag blir som den berömda lejoninnnan och ryter gärna till lite extra för att de små (nåja, 180 cm) liven ska ha det bra.

Nu ska vi bara vänta på att synrehab ska säga sitt så ska dom nog få höra på när jag säger mitt. Att se ordentligt bör väl ändå höra till mänskliga rättigheter, om det inte redan finns inskrivet så tycker jag att det är dags att göra det nu.

****

Över till julen, den står fortfarande för dörren så att det är svårt att öppna men vi lyckade i alla fall tränga oss ut och åka till lilla Staden i går. Där besökte vi nästan alla affärer och gjorde slut på resten av gubbens surt förvärvade pengar på julmat och lite annat smått och gott. Mest gott faktiskt. Vi hemsökte förstås dottern också och kollade så att hon julpyntat ordentligt, det hade hon inte förstås men å andra sidan får man inte plats med så mycket när man samsas två stycken i en etta och har så mycket porslin och glas att det nästan fyller ett helt rum. Kan inte fatta hur det gått till, mina skåp är ju fortfarande överfulla. Jag har talat om för henne att hon inte kan spara på allt och att hon måste sortera ut sånt hon inte behöver, då fnyser hon bara och tittar konstigt på mig. Jag kan inte förstå varför, funderar fortfarande på det.

******

Nåja, nu är det i alla fall snart kväll och temperaturen här ligger på ca. -25 grader, garanterat myggfritt alltså, och man kan med gott samvete tända alla ljus och sjunka ner i soffhörnet. Som fortfarande är till full belåtenhet, hur mysigt som helst. Man kan ju bara inte ge sig ut på en kvällspromenad när det är så kallt att näsan fryser ihop när man andas. Tänk om den fryser bort, då vore det allt bättre att några valkar frös bort i stället. Man kanske kan hänga ut dom tills dom är djupfrysta och sen bara bryta bort dom. Himla behändigt och mycket billigare än fettsugning.

********

Nu ska jag sluta svamla och göra nåt vettigare.

Kram på er allihopa

Julen

Har ni märkt att julen står för dörren?

Det är stört omöjligt att komma ut längre, haha.

Skämt åsido, här har bakats och pysslats en hel del.

För att inte tala om pyntats, kyrkor och krubbor plockas fram och flyttas runt.

Ljusstakar och julgrupper poppar upp här och var och man önskar att det fanns fler bord, skåp och hyllor att ställa allt på.

Några extra rum vore inte helt fel heller.

Nu är jag ju inte så säker på att mannen skulle rusa till och bygga ut huset bara för att jag vill ha fler rum att pynta.

Men man kan ju önska, det är ju jul och tomten har väl vässat öronen och pennorna för att hör och anteckna alla våra önskningar.

Lucia står bakom dörren och övar sig på sånger och vilken tidig kolsvart morgon som helst hoppar hon och hennes följe fram och sjunger nattsärkarna av oss.

Och bjuder på lussebullar och pepparkakor och framför allt ljus.

Det där med ljus påminner mig om en sak som hände för en hel del år sedan. Jag gick på komvux och vår grupp gick till aulan på luciamorgonen för att se på lucia.

Det var så stämningsfullt med all sång och alla ljus, men en av killarna i gruppen var sen.

Lucia tågade just ut när han kom och vi gick till fiket för att äta lussebullar och vi beklagade att han hade missat föreställningen och alla ljusen förstås.

"Jag har sett nog med ljus i dag" morrade han och såg sammanbiten ut.

Vi tyckte att han verkade lite negativ så vi bad honom att vidareutveckla det.

********

Jo, så här var det, han hade under ett par veckors tid jobbat hårt med sin bil för att dra nya kablar i elsystemet.

Han ville inte riskera kortslutning med alla risiga kablar som satt där förut.

Kvällen före lucia var han äntligen klar så på luciamorgonen tågade han glad i hågen ut till bilen för att åka till skolan och titta på Lucia och alla hennes ljus.

Han startade bilen och skulle köra i väg när han uppmärksammade att det luktade konstigt.

Som bränd plast.

Han hoppade raskt ut och öppnade motorhuven för att ta sig en titt och vips så brann en munter brasa i kablarna.

Han klarade sig med blotta förskräckelsen men blev sen förstås, han måste ju vänta på brandkåren. Under tiden han väntade brann det friskt i bilens alla brännbara ämnen.

Man kan ju förstå att han inte var speciellt intresserad av ljus under resten av luciadagen.