Precis så känner jag mig, jag får inget gjort, dagarna bara försvinner och jag är dödstrött. Undrar om det är detta utdragna mörker som tär så, jag brukar aldrig längta efter snö men nu börjar till och med jag misströsta.
Helgen som gick tillbringade jag på Umeå universitet på min svenska kurs, intressant men otroligt krävande att sitta och lyssna och prata hela dagarna när man inte är van. Nu har vi ännu fler uppgifter och jag känner mig både peppad och överväldigad. En av uppgifterna har jag skrivit en version av och fått den genomläst och kritiserad av en vän som är otroligt duktig. Det blev konstruktiv kritik och peppande beröm, precis vad man behöver för att växa och utvecklas. Nu ska den skrivas om ett par gånger minst för att bli så bra som möjligt. Det känns nästan som om jag börjar komma igång med skrivandet på riktigt. Nästan alltså.
Dessutom har jag ju mitt eget skrivande som jag ska fila på och fördjupningsuppgiften som åtminstone ska vara påbörjad innan träffen i januari. Plus ett grupparbete.
STRESSAD!?!
Näääädå, inte alls.
På fredagen när jag åkte från universitetet hamnade jag i värsta rusningstrafiken men tänkte inte så mycket på det förrän jag kom ut från stan där det inte fanns gatlyktor. Jag såg ingenting! Det regnade, asfalten sög i sig allt ljus från halvljusen, jag hade en strid ström av mötande som bländade framifrån och en lika strid ström bakom. Bländad från alla håll och dessutom kom det ett störtregn som gjorde sikten lika med noll. Jag var så desperat att jag tänkte stanna på en parkeringsplats och vänta på bättre tider. Enda problemet var att det var så mörkt och regnigt och dålig sikt att jag missade alla p-platser. Det var inte trevligt.
När jag skulle åka hem på söndagen åkte jag därför tidigt för att slippa mörkret men när jag kom till Lycksele var jag så trött att jag var tvungen att stanna till hos Maria och vila en stund. En alldeles för lång stund blev det så det var mörkt när jag åkte men det brukar inte vara nån fara eftersom det inte är så mycket mötande trafik så man kan köra med helljus. Och jag har väldigt bra helljus, det blir jätteljust helt enkelt.
Nu blev det inte riktigt så lätt som jag trodde. Det blåste, hårt. Det snöade, mycket. Helljus gick inte då blev det bara som en vit vägg framför bilen och jag såg inte var vägen gick. Halvljus fick det bli men då såg jag ungefär en decimeter framför bilen och så var allt vitt vitt vitt. Dikeskanterna syntes inte och snön virvlade så att reflexerna på plogpinnarna syntes inte heller. Det tog en och en halv timma att köra 7 mil!
Den resan vill jag inte göra om, det var dessutom halt, nysnö på is brukar inte vara nån hit direkt.
Jag undrar hur den här helgen blir, jag ska skjutsa sonen på lördag, då är det första träffen på skoterkursen. Det är bara att hålla tummarna.
6 kommentarer:
Halloj här har vi inte en gnutta snö det bara regnar och regnar.. önskar dig en fin andra advent!
Kram Annica.
Tjingeling på dej! :o)
Hugaligen! Det är verkligen jättejobbigt att köra bil i de förhållande du skriver om. Jag riktigt känner hur det svider i ögonen av anspänningen.
Det var då för väl att du kom fram till slut!
Jag har äntligen landat på en stol efter en hektisk vecka. Det känns skönt. Nu ska jag bara ta det lugnt med resten. Helt enkelt njuta av tiden och försöka att inte dra igång stressen. Lätt att säga (skriva), svårt att göra! Men det SKA gå! :o)
Här har det inte kommit någon snö alls. Kolsvart är det! Jag formligen hatar detta. Bara blöt ishalka överallt! Och SVART! Den enda snön man ser är "snö" på en del bloggar. Och den snön vore jag gärna utan. För min dator får nippran av den. Fläkten börjar brumma och blåsa så man tror närmast den tänkt flyga iväg ut i det blå!
Näää! Nu VILL jag HA SNÖÖÖÖ! Vanlig vit vintervit härlig fluffig snö! Precis som det SKA vara den här årstiden!
Ska vi gå ut och dansa snödans i natt kl 12! Du där och jag här! Nog vore det väl ändå tusan om det inte kommer lite fina flingor då! :o)
Kram
Monika
SHIT! Hahaha! Jag råkade nog svänga på höfterna i fel riktning! Eller rättare sagt! När jag dansar så svänger det okontrollerat! :oD
Det var ju inte meningen att snön skulle hamna där hos dej. Här kom bara några fjuttiga små flingor. Gräsmattan är fortfarande i stort sett bar.
Helt vettigt tänk då det gäller julen förresten! Man ska hjälpas åt. Umgås och mysa tillsammans. Det är ju DET som är det roligaste med julen.
Ha det bäst och förlåt för snön :o) Hihi, ska försöka hålla mej mer i styr nästa gång! ;o)
Kram
Monika
Jo du! Det är en syn för Gudar när jag rockar loss! ;o)
Så härligt att du fått julkänslan! Mys & Må!
Kram
Monika
Hahaha! Här är det också risk att tomtarna får extra burrigt skägg. Och änglarna får så fina fluffiga tofflor :o)
För någon dag sedan hörde jag gubben skramla på med dammsugaren. Sen kom han i köket och frågade jag vad han pysslade med. Jag såg en sork i hallen blev svaret.
Sork, sa jag!?????? Med pannan i djupa veck. Jaa, en sork! En lite större dammråtta kan man väl kalla för en sork!
Så nu vet du! Hos finns det dammsorkar! :o)
Nej, nej... jag har inte "kläckt" pippifåglarna själv :o) Det är en materialsats från Panduro.
Kolla här:
http://www.pandurohobby.se/Katalog/95-Sasonger/9510-Jul/951005-Materialsatser/1/712063-Sats-6-st-Vintervita-faglar
Jag valsar runt med julpyntet. Hur än jag gör så känns det för mycket. Det är då till att göra det omständigt för sig! ;o) Hihihi, hur svårt kan det vara! Förr om åren ställde man ju bara fram det. Och så fick det bli som det blev helt enkelt!
Nog är det små bekymmer man bryr sin hjärna med om man tänker efter! ;o)
Bäst att ta tag i saker och ting nu!
Tjingeling och trevlig kväll!
M
Hallåj!
Det var en osedvanligt klok tjej ni har i er by! Så trevligt det låter! Surra och fika ihop är ju gott nog bara det :o)
En sån "enkel" sak som verkligen berikar livet.
Nu ska jag gå och berika livet för min gubbe. Här vankas lite kvällste :o)
Ha så trevligt!
Kram
Monika
Skicka en kommentar