En fin eftermiddag

Efter min urvimsiga förmiddag kändes det som om jag behövde lite frisk luft så jag gick ut ett tag. Men först tog jag på både långkalsonger, vantar och mössa för det har varit kallt här -12 i natt och när jag gick ut var det ca.-7. Som framgår av bilden är det lager på lager av frost men ingen snö ännu, tack och lov.

Egentligen är det ju underligt men jag är visst aldrig riktigt nöjd.

Jag bodde mer än 13 år i Hallsberg och vad tror ni att jag längtade mest efter på vintern? Jodå, riktig snö, alltså sån där vit snö som jag var van vid hemifrån, ja härifrån då alltså. Inte sån där brun äcklig sörja som låg överallt, ja den var ju inte brun när den föll men den blev ju brun-snor-aktig så fort den nuddade marken.

Sen flyttade vi då alltså upp hit igen och jag njöt i fulla drag när vintern kom och det var kallt och klart och snö.

Och nu klagar jag för att det är snö på vintern.

Nåja, resultatet av min eftermiddagspromenad ser ni här, frusen mossa och blåbärsris. Mossan ska jag ha att göra mossbollar i vanliga terrakottakrukor. Jag tycker att det blir så fint, så kan man pynta med lite röda bär eller vita pärlor eller nåt efter behag.

När jag kom in fikade vi och så klagade jag för min älskling över att jag inte kunde använda symaskinen. Och då fixade han det åt mig, lätt som en plätt och så kunde jag fixa till kuddöverdragen jag skulle använda. Sedan kunde jag då fota kökssoffan:)

Så här ser den ut nu, med änglar på. Den uppmärksamme ser att det är samma sorts änglar som jag har i sängen. Jag upptäckte nämligen att min soffa är precis så lång att ett påslakan passar och det är ju himla praktiskt för en lat person som jag.

Nu kan jag ju bara lägga på ett nytt påslakan när jag är less på det här, och tänk så många fina lakan det finns att köpa.

Men nån gång ska jag sy ett alldeles eget överdrag till kökssoffan också....men inte nu. Det finns ju så mycket annat som måste hinnas med.

Piffa och pynta och flytta runt saker till exempel. Som tur är så går det inte att möblera om så mycket hos oss, annars hade jag tillbringat en hel del tid med att baxa omkring stolar bord och soffor:)

Jag minns en gång när min äldste son bodde hemma, jag blev liksom aldrig riktigt nöjd med möbleringen i vardagsrummet så jag baxade och drog och möblerade och möblerade.

Till slut så blev han väl ganska less för han utbrast en dag :

"Men morsan, nu får du lägga av med det där. Tänk om jag kommer hem i mörkret och vill sätta mig i soffan en stund, då kan jag ju slå ihjäl mig för du flyttar den ju så fort jag vänder ryggen till"

Ja, dom har inte haft det lätt med mig som morsa. Men jag tror att dom haft ganska roligt:)

Jag har pysslat lite i kväll också. I Allers Julmagasin såg jag en spetskrans så jag var ju tvungen att göra en variant av den. Och när jag ändå höll på så gjorde jag ett par spetsbollar också.

Dom ska jag fota i morgon när det är dagsljus.

Nu är det nog hög tid att gå till sängs

Kramar

En ny vecka

Nu är det måndag igen, om nu nån skulle ha missat det :o) Helgen har gått i skoterns tecken som brukligt vid den här tiden. Lördag morgon var precis så solig och lagom kall som det ska vara för att bli en lyckad skoterutflykt så vi stack iväg. Och då.....blev det genast mulet, sen mulnade det på lite till och sedan började det snöa....men det var precis lagom kallt. Vi gjorde upp eld och fikade och pojkarna motionerade skotrarna, dom hade knappt tid att äta en macka ens. Trots blötsnön och frånvaron av sol så var mysfaktorn hög vid elden. Det är bara att hoppas att helgen som kommer bjuder på lite mer sol.

Nu ska jag visa resten av mitt kök och som ni alla har sett så passar ju inte mitt hem in i alla dessa vita eleganta personliga hem men jag trivs ändå. Visst vill jag ha det ljusare efter många år med trärent så till sommaren börjar vi med att måla om köket. Bygga om blir inte tal om för jag vill ha kvar 50-tals stilen som jag trivs så bra med. Nu återstår bara att enas om färgen på luckorna, jag vill ha antikvitt, grått eller ljus,ljust gult medan sambon vill ha starkare färger. Ett problem att överkomma är faneret som luckorna är klädda med, men kanske om jag grundar med shellack lösning så hindrar det färgen att tränga ner i faneret och lösa upp det. Eller också får jag helt enkelt peta bort all fanér.

Nu när jag ser bilden ser jag att jag borde ha plockat in färdigt i skåpen, det ser lite fattigt ut när det står några enstaka glas och ropar till varandra, hihi. Men å andra sidan så kan man kanske må bra av att se det som det ibland ser ut i verkligheten. Helt utan styling, jag är ändå lite dålig på det så...... Jag håller i alla fall på att virka nya hyllbårder att sätta upp i mina öppna skåp och fläkten som är gammal som gatan ska bytas ut så småningom.

Jaha, det var väl allt för i dag, nu är det dags att bädda sängar och städa undan lite innan jag kan sätta mig ner och njuta av alla fina bloggar en stund.

Kök del 2

Jag ser att det är några som har varit inne och tittat och lämnat kommentarer och det gör mig glad. Man är väl lite exhibitionist när man bloggar och vill gärna synas lite, eller......:o)

I dag tänkte jag visa en liten bit till av mitt kök, först och främst min älsklingsmöbel

Jag köpte den på loppis för 17 år sedan, då var den vitmålad och jag tänkte luta av den för att ha den trären men när jag, efter många om och men fått bort 4 stenhårda lager färg från locket så var jag mer än less. Tur att jag började med locket, det var bara att sätta på ett tyg och så fick den vara i många år. Den har följt mig genom en hel del flyttar och jag har haft den i ett kök som var så litet att man nästan fick backa in, haha. När jag flyttade hit så hamnade den i bagarstugan där den fick stå några år innan jag tog ut den en sommar och lutade av den bara för att upptäcka att träet var väldigt fult och lagat på flera ställen. Då lånade jag en bok, som jag varmt kan rekommendera, Måla gammalt på nytt sätt av Lena Hommsäter och Maria Lilliecreutz Modin. Sedan målade och slipade jag många gånger för att få en slitstark yta och nu står den alltså i mitt kök till glädje för mig. Jag kommer aldrig att göra mig av med den, jag har gjort mig av med allt för mycket gamla möbler som jag sedan ångrat så det har jag slutat med. Det jag ledsnar på ställer jag bara ut i bagarstugan tills jag vill ha det igen, hihi. Det börjar bli lite fullt därute kan jag säga. Jag kanske får öppna loppis så småningom.

Så här ser det alltså ut med vårt bruna, ska-bli-vitt, bord och stolar. Som synes så är inte soffan vit utan gräddfärgad, en nyans som jag också älskar. Någon gång när jag känner att jag har massor av tålamod ska jag sy sådana där jättefina stolsdynor med volang, helst ska dom vara vita men i vårt hus vet jag inte om det är sååå himla praktiskt. Det blir nog naturfärgat linne som jag också tycker väldigt mycket om. Det lilla bordet bredvid soffan är också ett loppisfynd inköpt för 50 kr för 20 år sedan. Jag har två stycken men det andra har äldsta dottern fått ta med sig när hon flyttade, får se om jag kan övertala henne att lämna tillbaka det någon gång i framtiden. I fönstret tronar mina taniga pelargonskott som har överlevt hela vintern, hurra, och jag hoppas att dom ska fortsätta leva för det är två Mårbackapelargoner bl.a. Jag har inga tjusiga vita krukor bara för att jag älskar gamla lerkrukor och alltid plockar på mig fler när jag är på loppis, helst ska det vara rikgtigt gamla modeller. Dom två blå ytterkrukorna är gjorda av min älsklings-keramiker, Annica Stålendahl, hon är inte yrkeskeramiker men hon brukar ha utställningar och försäljning där hon bor utanför Göteborg. Jag har en hel del av hennes keramik hemma och älskar den verkligen för att den är robust och personlig.

Jag ska avsluta det här inlägget med att visa mitt senaste fynd som inte är ett loppisfynd utan en lampa som jag hittat på kallvinden här i huset. Det är min sambos farfars hus och dom köpte nog den här lampan när huset var nybyggt på 50-talet, då satt den i vardagsrummet.

Jag är egentligen inte så förtjust i rosa men i det här fallet kan jag göra ett undantag, den är såååå häftig tycker jag. Jag har aldrig sett nån liadan förut. Lycklig kom jag ner med mitt kap och ville ha den uppsatt i köket men min käre sambo var inte lika förtjust som jag. Han tycker att han har annat att göra än att byta sladdar i gamla lampor som jag vill ha i huset. Konstigt eller hur? Jag trodde att hans högsta nöje var att göra mig till viljes hahaha.

Ett hörn av mitt kök

Jag har just varit ute på en bloggrunda och fått lite bloggångest, alla har fantastiska hem med fantastiska möbler och då känner man sig lite liten. Det är väl Luther eller Jante som spökar förstås (ni vet, han med Jantelagen). Nåja jag tänker i alla fall visa ett hörn av mitt kök men det syns med all önskvärd tydlighet att jag inte är nån mästerfotograf precis, haha. Jag knäppte om kortet flera gånger men det ser i alla fall ut som om min hylla sitter snett, men jag försäkrar det gör den inte. Det är sambon som satt upp den och han sätter inget snett den saken är helt klar, han är så noga när han gör nåt så det är rent ut sagt ruskigt. Själv vill jag att det ska gå fort, det ska helst vara klart igår om man säger så.

Skåpet är ett av svärmors auktionsfynd som hon, i brist på plats, lät sin son få och tur är det annars hade vi inte fått plats med allt porslin som jag bara måste ha. Men den dagen jag hittar drömskåpet så får vi försöka hitta en annan plats åt det här.

Klockan som rakt ovanför skåpet har min sambo gjort och den är batteridriven och går tyst, inget ding-dångande varje halv timme. Den andra klockan är arvegods från min farbror och den kommer jag aldrig ihåg att dra upp, dessutom brukar jag dra upp på fel sida så att jag sätter igång slagmekanismen och då kan inte min sambo sova. Han är otroligt lättväckt.

Hyllan har sambon M tillverkat av hyllor som blev över när vi satte in diskmaskin. Det var meningen att jag skulle ha kokböcker där men som synes så är där allt utom just böcker haha. Han brukar ibland höras muttra att det är för mycket skrot överallt men han är rätt snäll ändå :o)

Nu ska jag skynda iväg att hämta sonen och fixa fram middagen. Ha en fortsatt skön söndag.