Mångdagsfrustration

Jag blir gaaaalen, jag hittar inte saker som jag vet att jag lade i ett skåp för länge sedan. Nu verkar det som om dom fått ben och promenerat iväg.

Är det nån som känner igen sig?

Jag har funderat några dagar på att göra ett inlägg om min mamma och till det tänkte jag leta fram några ungdomskort på henne. Eftersom jag började med scrapbooking för några år sedan så gick jag igenom alla foton och sorterade för att underlätta den kreativa prosessen. Alla gamla svartvita foton fick ososrterade hamna i en plastficka för senare bruk och det är den som nu är komplett försvunnen.

Antagligen har jag råkat ut för nåt städvansinne och flyttat hela baletten till ett "bättre" ställe som jag nu inte för mitt liv kan hitta. GRRRRR.

Nåja. nu över till något helt annat. Jag hade ju ett morgonmöte med vår förening och efter det uträttade jag en del ärenden och det var då jag råkade köra förbi Röda Korsets second-hand butik Kupan. Jag såg att det lyste så jag stannade för att gå in men det var städdag så dörren var låst. Besviken tittade jag en stund i skylten och fick syn på två kannor som jag bara måste ha.

Jag funderade en stund, så hoppade jag in i bilen och skrev en lapp med en fråga om jag fick ställa undan kannorna tills dom skulle ha öppet, så knackade jag på fönstret och höll upp lappen. Dörren öppnades och jag blev inropad, naturligtvis fick jag köpa dom direkt. Dom var ju bara där och städade och jag var sååå välkommen in. Så då blev dom här sötnosarna mina

Gissa om jag blev glad! Både över kannorna och över det glada välkomnandet. Jag ääälskar gamla kannor och det gör inget att dom är lite kantstötta och spruckna. Dom har personlighet.

Ha en riktigt skön och mysig kväll